Skola och avancerad manikyr

Idag har vi återigen varit tillbaka på Yashow för att Filip skulle sy upp grejer och vi ville shoppa med både Filip och Amanda. Vi hittade alla fina grejer och Filip ska sy upp en kostym och tre skjortor.

Vi gjorde alla manikyr, Filip gjorde dessutom fotmassage, ryggmassage och ngn slags klassisk kinesisk sugkopp-massage.

Alice, Amanda och jag (Karin) gjorde fett avancerad manikyr. Alice är röd, Amanda blå/vit och mina turkosa.







I övrigt har vi gått vår andra skoldag idag, nu gåt vi alla i samma klass. Iadg vart vi faktiskt vettskrämda, vi hade dubbeltimme i TingLi Lyssningslära.. som går ut på att lära sig förstå talad kinesiska. SJUKT SVÅRT!!! vår lärare for iväg på oförståbar kinesiska i sjukt högt tempo och hela klassen satt där som stora frågetecken. Usch fyfan.. sen ställde hon en massa frågor som man måste svara på högt för klassen :S sjukt läskigt, iaf när man bara kan le och rycka på axlarna till svar på frågorna..

I morgon är det att ställa klockan på 06.00 IGEN.. ååh, shit bajs blä.

Dags att sova? Tror det. Vi ska ut i morgon på en pub som heter Propaganda, det blir kul.

Stay tuned!
/Karin

Och så blev de tre resenärerna fem..

Nu har alltså vår ungkarlslya blivit hotell. Eller alltså, inte för att lägenheten var särskilt ungkarlsaktig innan eller för att den är särskilt hotellig nu, men gäster har vi i alla fall! Just nu ligger de och snusar så sött i sina, ehum våra, sängar. Det kan tyckas att det är lite trångt att bo fem personer i en lägenhet med tre rum (varav två lyckligtvis har dubbelsäng) men personligen är jag ganska glad över att få sovsällskap. Jag tror nog att kackerlackorna inte attackerar om man är två.. På tal om kackerlackor, så fick jag en i huvudet igår! Jag gick helt fredligt på gatan med mina älskade rumskamrater på väg ner till campus när den damp ner i skallen på mig! Det är väl inte helt bevisat att det var en kackerlacka.. men antagligen!


Hursomhelst, nog om kackerlackor. Idag började vi skolan. Först var det presentation av sig själv, inför hela klassen och på kinesiska, och sen var det två lektioner uttal och konversation. Sen var det lärar-byte, mer konversation och lite mer memorisering; de verkar som att de tycker att det bästa sättet att nå kunskap är att lära sig textstycken utantill och sedan läsa upp dem för klassen, sämst! Och sen kom läxorna, 72 glosor! Som tur var kan vi ganska många sen innan. Karin däremot fick i läxa att lära sig 1-10, haha! Men nu ska hon byta till vår grupp, för hon ägde sönder sin klass och fick nada utmaning. GO KALIN.

/alice

Andra helgen som Beijing Darlings

Sista dagen innan skolstart. Det har varit jättetrevligt med en veckas semester, men det känns rätt skönt att få in lite rutiner och framför allt komma framåt med språket. Det finns ett begränsat antal gånger man kan bli imponerad av sig själv för att random kines förstår att man säger "för dyrt!".

Jag vet inte om det handlar om ren utmattning eller att man vänjer sig, men hela oj-vilken-massa-konstiga-skyltar-och-kineser-överallt-känslan som man ändå gick omkring med de första dagarna har nästan helt försvunnit. Vi har tagit det rätt lugnt om dagarna nu i helgen: kollat på film, ätit fruktansvärt god hämtmat, handlat. Helt enkelt myst in oss i vår lägenhet, som faktiskt börjar kännas som vår nu.

I fredags var vi på Lush, en bar i Wudaokou. Jag hade läst rätt mycket om den innan vi kom, och blev inte besviken. De serverar frukost, lunch, middag, och drinkar; har öppet dygnet runt; och de har en hel del happenings på kvällarna, alltifrån open mic till filmkvällar. När man kommer in känns det snarare som en liten bootleg jazzclub (det ligger dolt ovanför en bokhandel) med den täta rökdimman och människor som småpratar och lyssnar på musiken, bortsett från att det istället var gitarrkillar som spelade på en scen på en kortsida. Alice var på jakt efter en gitarr, och frågade en av killarna som spelat var han köpt sin. Den var inte hans - men strax dök en av ägarna till stället upp och började småprata med oss. Han var hur trevlig som helst, och gav Alice en liten lapp med namnet på en musikbutiksgata där hon skulle kunna hitta en gitarr åt sig.

I lördags blev det en helt annan slags utgång: rave! Vi hade köpt biljetter på Lush med en minimal karta på som vi visade för taxichauffören som skulle köra oss dit. Han såg väl precis som vi kunde att det låg nära lamatemplet, men för att se den exakta adressen var han tvungen att plocka fram ett förstoringsglas (!) som han hade i handskfacket. Han var schysst dock, såg till att vi hamnade rätt och allt. White, som klubben hette, hade dresscode "vitt" (duh) men det var inte alla som följde det, minst av allt vi. DJ:n var halvdan men vi hade kul ändå.

Jag måste bara prata om en sak som jag blivit väldigt förvånad över här. Män tafsar, helt ogenerat! Bara genom att gå rakt fram längsmed en bardisk blir man nypt och gud vet vad. Idag gick det ännu ett steg längre: jag och Cecilia stod i en rulltrappa när jag plötsligt känner någon klatscha till mig. Jag vänder mig om för att mötas av en storflinande, kort, skallig kines som verkade tycka att han bara busade och att jag borde skrattat med. Jag ponerade en kort sekund att ge honom en knuff honom nerför trappan men bestämde mig för att spara det till en annan gång då det stod färre oskyldiga civila bakom.

Ain't life sweet?

I morse gick vi till skolan och fick reda på vilka grupper vi hamnat i: Jag och Alice i A22, Karin i A20. Vilket är underligt eftersom vi kan precis lika mycket men oh well, har vi hamnat fel så ska det inte vara så svårt att byta grupp. Skolböckerna hämtades ut precis bredvid, och vi promenerade hem med dem och pratade (södratöntvarning) om hur pepp vi var på att börja plugga.

När vi dumpat böckerna åkte vi till YaShow. Det börjar bli lite fånigt mycket vårt stamställe med tanke på att det är en 40yuans (ca 30 mins) taxiresa bort, men jag älskar det: det är turistigt visserligen men det finns fortfarande stånd där man inte blir anfallen av tjejer som skriker LADY LADY LOOK-A LOOK-A. Jag har varit deprimerad över den totala bristen på klackskor i storlek 40 (när jag frågat efter dem har affärsbiträdet bara stirrat blankt på mig, sagt "mei you", inte ha, och skrattat lite), men med lite hjälp av Time Out Beijing, en guidebok jag köpte i Stockholm, lyckades jag hitta ett stånd i källaren där det fanns skor för mig. Och inte vilka skor som helst: factory rejects från Steve Madden, Betsey Johnson, Calvin Klein, Stella McCartney... Jag köpte två par för 510Y vilket är dyrare än Alices och hennes perfekta dvärgfötters genomsnittspris men likväl så mycket billigare än det skulle vara hemma att det är löjligt! Jag hittade även en skräddare från guideboken som vi småpratade med, supertrevlig och bra på engelska, som jag ska ta med lite bilder till och börja sy upp klänningar hos.

Mer: Karin köpte ett ascoolt bälte (får lägga upp foton sen), Alice ett par skor, vi gjorde pedikyrer och manikyrer och drack kaffe på Starbucks. Ikväll ska vi förmodligen ut någonstans med Cecilia. På vägen hem hamnade vi i en taxi vars chaufför verkade tro att han var jagad av polisen och därför behövde kryssa mellan bilarna och köra i båda filerna - men han hade i alla fall inte klippt av säkerhetsbältena. Tyvärr hade han ingen sån här skylt som fanns i taxin på vägen dit heller (nu måste vi bara hitta de andra 18)

À plus tard,
L.

Just nu på Xueyuan Road

Placement test i morse: jag och Alice i samma klassrum, Karin en våning upp. Det gick väl... bra, eller det är ju inte som att man ska bevisa nåt riktigt utan kan man inte så är det ju nästan bättre att inte gissa så man hamnar i rätt grupp. Min och Alices lärare var jättesnäll på den muntliga delen, vi behövde knappt prata kinesiska alls (Can you say "hello" in Chinese? Can you say, "I have a mother and a father"?)

Efteråt gick vi med en trevlig fransyska till Starbucks och fick i oss dagens ordentligt-kaffe-dos. Nu är vi hemma, käkar leftovers från gårdagens middag i soffan, och softar med Cecilia.

Lägenheten börjar bli äcklig av alla föroreningar som lägger sig som ett grått flor över allt och alla. Ska ägna resten av dagen åt att städa i lugn och ro, mota bort eventuella kackerlackor och dammtussar, rent och fräscht och ja ni fattar.

Vet inte varför det inte funkar att kommentera men ska försöka lösa det. Ha det bäst!
/L

"vi kunna köpa, återvända hem äta?"

Efter fem dagar i Kina börjar vi känna oss som shopping-proffs, vi prutar oss gröna och blå och lämnar de stackars säljarna helt matta och skakiga bakom oss. Eller kanske inte riktigt, men det börjar arta sig! Idag har vi spenderat ännu en dag i Wudaokou's shoppingcenter där vi också lunchade. Det var gott, men inte lätt! Vi hittade ingen restaurang, så vi provade snabbmats-stånden som finns längs husväggen. Det slutade med någon slags pannkaka (vars innehåll vi hade totalchansat oss fram till) och majskolvar

Vi chillade en stund och begav oss sen till supermarket för att köpa INSEKTSMEDEL. Yay! Det betyder att Linnéa inte behöver sova i min säng inatt... På väg hem lyckades vi på improviserad kinesiska köpa med oss takeaway-soppa (women yao hui jia chi fan = vi vill återvända hem äta) som vi åt i soffan framför Mulan. Världens bästa film! Typ. Nu är det läggdags eftersom vårt placement-prov är imorn kl 08.00, extremt nervöst! I alla fall för mig som är hästlängder bakom Linnéa och Karin i såväl konversation som teckentydning.. Men men, det blir nog bra ändå! Särskilt nu när vi har köpt havregryn vilket innebär att jag kan återgå till gröt-frukost istället för att försöka livnära mig på leksaksyoghurt (som bara smakar socker och inte innehåller något mättande!!)

Godnatt små turturduvor, sov gott och önska oss lycka till!!
(inga bilder idag heller, alla glömde kamerorna hemma idag)

/A

Helt plötsligt känns minusgrader som en helt okej idé

Idag har varit en i stora drag sett lugn dag. Vi vaknade 07.30 (00.30 enligt svensk tid), drack vårt kaffe och begav oss sen till polisen. Vår mäklare hade tyvärr glömt lite viktiga papper, så hela proceduren blev uppskjuten, vilket innebar att vi hade gått upp i ottan helt i onödan!! Men men, bra för dygnsrytmen ändå. Till slut fick vi iallafall papper på att vi bor här, lagligt och allt, och drog till wudaokou för att luncha. Planen var att strosa runt och hitta lite ställen vi har hittat i guideboken, men jag och Karin fick grinighets-anfall av hungern, så vi hamnade på något slags snabbmats-ställe i kinesisk anda. Det var helt okej, och pricken över i:t var att de spelade backstreet boys! Då tänkte vi lite på er Kalle och Nisse (om ni nu läser det här)

Sen gjorde vi lite annat tråkigt och viktigt för att till slut hamna i Yashow där vi åt middag med Karins familjevän XiaoLi. Det var grymt trevligt och det verkade som att den här dagen skulle komma att bli den bästa!! Men tyvärr. EN KACKERLACKA. I MITT RUM. JAG ORKADE INTE. Jag typ freakade och grät och grät och Linnea låg i en hög på golvet och skrattade åt mig (inte på ett elakt sätt, jag skrattade också, när jag fick plats med det mellan tårarna). Det hela slutade med att Linnea får sova med mig inatt. Så enkelt är det.

Hoppas alla mår bra, trots minusgrader och snö, och att ni alla lever lyckliga och insektslösa liv!!
/ Alice

I Peking letar de efter bomber i ens handväska

Imorgon ska vi trotsa vår jet lag och gå upp tidigt för att gå till polisstationen med Guo Xun, och registrera oss som boende i Wudaokou (annars kan polisen komma och knacka på dörren och så får man böta. Vill inte ha med kinesiska polisen att göra helst, fast det är väl inte så farligt så länge som man inte gör nåt politiskt inkorrekt antar jag?)

Utsikten från tunnelbanestationen

Träffade Cecilia när hon slutat skolan vid tolv och tog tunnelbanan till Xidan. En biljett, oavsett hur långt man åker, kostar 2yuan (typ 3 spänn). Innan man får gå in måste man dock lägga sin väska på ett band så att de kan röntga den (!) som man gör på flygplatser - känns lite ängsligt men det kanske är nödvändigt. Xidan är en av de större (och billigare) marknaderna där man ömsom attackeras av killar som vill att man ska klippa/färga/permanenta håret, i klungor, dels av ungefär lika hysteriska tjejer som vill sälja vaddetnuär de har i sitt stånd. Vi shoppar fortfarande rätt turistigt (det vill säga impulsivt, oorganiserat och mycket) men man måste få vara lite naiv i början, tycker ni inte?

Det är lite intressant att det är så fruktansvärt mycket enklare att pruta än det var förra gången vi var här för två år sedan. Då handlade det om att stå och bråka och lyssna på fåniga argument (it's real Cartier! Real leather!) i evighet: nu går det snarare till såhär:
Tjej: Sunglasses, 200 yuan. Very good quality, yes.
Jag: Eh, no. 20 yuan, good, yes?
Tjej: No no no, 195 yuan, ok?
Jag: Too expensive, sorry. Thank you! (Går)
Tjej: (Springer efter) OK OK OK 20 yuan!
Det är ju fan ingen sport längre. Dessutom har de inga högklackade skor i storlek 40 = MISÄR.

När vi blivit lagom hungriga och trötta valde vi ett hål-i-väggen-hak i Wudaokou att käka middag på. De flesta ställen brukar ha gott om bilder i menyn som man kan titta på, men så var icke fallet här: vi fick så gott vi kunde väcka våra kinesiskakunskaper till liv ("kött", "fågel", "soppa" fanns någonstans i bakhuvudet) och valde tre olika soppor. De var goda, men resten av middagen var något av en fars, med tre servitriser som stod bredvid vårt bord och tittade på oss när vi åt och flamsade, Alice som satte i halsen och spottade ut soppa över bordet, ett gäng killar som satte sig bredvid oss och stirrade och rökte och stirrade och pratade; vi måste framstått som de fånigaste västerländska aliens de någonsin sett. Kanske är vi det, men 45 yuan för tre (enorma) skålar soppa och tre cola? Värt.

Nu ska jag gå och lägga mig. Skolan börjar på torsdag och förr eller senare måste vi ju ställa dygnet till rätta.

P.S. Älskar fortfarande lägenheten, men när vi kom hem idag träffade vi vår första kackerlacka. D.S.

Husgeråd

Tjenna!


Idag har vi helt anpassat oss till 7 timmars tidsskillnad. Här är klockan 12.15 och vi håller på att sega lite. Vi somnade runt fyra igår efter en supertrevlig utekväll, så man kan väl säga att vi har rätt att ta det lugnt idag. Flygtur + heldag + utekväll = trötthet.







(Cecilias vän, Alice, Cecilia, Linnea på bilden)



Igår var vi ute och åt fin middag på en restaurang i närheten, det blev ju såklart asmkt mat över så vi tog med oss det resterande i matlådor, så värt, Alice o jag satt uppe o snackade och åt kall kinamat igår innan vi somnade. Vi bestämde oss för att vi skulle sova när vi hittade ett halvt tupphuvud med tuppkam o allt (!) i maten.

Nu ska vi ut och kolla omgivningarna o så småningom möta upp Cecilia på starbucks för att dricka första kaffen sen vi kom till Kina.

Stay tuned

/Karin

Vi är bara sååå bäst!!!!

HAHAHAHAHAH

vi har hittat hem!!! vilka är bäst?

vi har idag kommit fram, fixat med internet, el, telefonkort o mat.. vi har tappat två plånböcker o hittat en.. vi har träffat Guo Xun som fixade lägenheten o han är fan bäst!
Sen träffade vi Cecilia, och nu har vi precis kommit hem från en maxad utekväll på Pekings totala "it-ställe" GT Banana! Neonljus, hög musik, bas o annat härligt.. Mojitos, strawberry daquiri o sjuukt mkt party helt enkelt. Toaletterna är hål i marken, men vad gör det? det var ju guldväggar förfan! ;)

På hemvägen fick vi klara oss utan cecilias briljanta enmånaders kinesiska.. men det gick asbra, vi har aldrig talat så bra kinesiska som ikväll.. visst taxichauffören dropade av oss typ alldeles för långt ifrån vår lägenhet, men vi hittade vägen ändå! Ni shuo yingwen ma? (talar ni engelska?) tog oss hela vägen hem till vår sjukt fantastiska lägenhet. nu sitter vi här alla tre och delar detta minnesvärda moment.. jetlag my ass.. man kan ta mig sjutton parta hela natten ändå!

Nu ska vi i alla fall sova.
God natt med er alla underbara :)

PUSS

/K, A, L